Sök:

Sökresultat:

1753 Uppsatser om Barnets bästa - Sida 1 av 117

Barnets bÀsta utifrÄn olika perspektiv

Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Begreppet barnets bÀsta

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Barnets röst som kÀlla : -en kvalitativ studie om barnperspektiv i barnavÄrdsutredningar

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

Barnets bÀsta - vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist

I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

Barnets bÀsta i migrationsdomstolarna

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bÀsta nÀmns och/eller beaktas i 24 domar frÄn migrationsdomstolarna. Vidare undersöks pÄ vilket sÀtt barnets bÀsta har beaktas i dessa domar, vilka Àr frÄn augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av synnerligen ömmande omstÀndigheter. För att skapa en förstÄelse av hur principen om barnets bÀsta kan tolkas anvÀnds Johanna Schiratzkis teori om barnets bÀsta som ett öppet koncept samt Àven FN:s barnkonvention och den svenska utlÀnningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utstrÀckning nÀmner Àn beaktar barnets bÀsta.

FörskollÀrare resonerar om barns tro pÄ sin förmÄga - En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Barnets efterfrÄgan av idrott

Jag har i uppsatsen hÀrlett barnets efterfrÄgan av idrott dÀr kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för tvÄ idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de tvÄ idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgÄtt till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrÄgefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och dÀr konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförÀndringar..

Barnets bÀsta : ett begrepp i förÀndring

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bÀsta? med utgÄngspunkten att granska vilka olika förestÀllningar som finns och har funnits kring vad detta innebÀr. Detta begrepp Àr inte nytt för vÄr tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rÀttigheter som antogs 1989. Barnets bÀsta Àr dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förÀndras dÀrför stÀndigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr dels en genomgÄng av litteratur och dels en textanalys av tvÄ historiska kÀllmaterial bestÄende av en proposition frÄn 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar frÄn 1997, SOU 1997:116.

Blir det till barnets bÀsta? : En kvalitativ och komparativ studie om diskussionen kring barnets bÀsta i GÀvle tingsrÀtts domar i vÄrdnads-, boende- och umgÀngestvister

Barnets bÀsta beskrivs av forskare som ett svÄrdefinierat begrepp. Trots detta Àr begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vÄrdnad, boende och umgÀnge. Syftet med studien har varit att undersöka GÀvle tingsrÀtts diskussion av barnets bÀsta i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesdomar under Ären 1992, 2002 och 2012 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid. En form av textanalys anvÀndes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rÀttssociologisk teori. Det mest framtrÀdande resultatet var att tingsrÀttens diskussion kring barnets bÀsta oftast skett indirekt, dÀr ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation Àr till barnets bÀsta eller inte.

Det finns inget barnets bÀsta utan ett barnperspektiv : - Studie om familjerÀttssekreterares tolkning av barnets bÀsta och barnpersektivet i umgÀngestödsÀrenden

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerÀtten tolkar begreppen barnets bÀsta och barnperspektiv i sina utredningar om vÄrdnad, boende och umgÀnge, och i sitt arbete med umgÀngesstöd. FamiljerÀtten skall utreda vad som Àr det bÀsta för barnet, och dÄ inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgÀnge och umgÀngesstöd Àr att barn har rÀtt till kontakt med bÄda sina förÀldrar. Dock Àr det inte alltid för barnets bÀsta att ha kontakt med den andra förÀldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagÀndringen i FörÀldrabalken 6 kap (prop.

?Barnets bÀsta? i asylprocesser : - En diskursanalys av innebörden hos begreppet ?barnets bÀsta? i arbetet med ensamkommande barn i asylprocesser

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn  migrationsdomstolarna.

Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta

Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.

Barnkonventionen i förskolan : Vem vet vad som Àr bÀst för barnen?

I FN: Barnkonvention stÄr det bland annat att barnets bÀsta ska komma i det frÀmsta rummet. Syftet med den hÀr studien var att se hur barnets bÀsta efterlevs pÄ förskolor utifrÄn ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. För att ta reda pÄ detta  utfördes intervjuer av förskolepersonal pÄ tvÄ olika förskolor i en kommun i mellersta Sverige. Under intervjuerna  framkom det att det Àr viktigt att man ser till att barnen kÀnner sig trygga och att man har en bra kontakt och en god relation till barnets förÀldrar. Att sÀga vad som Àr barnets bÀsta Àr dock vÀldigt svÄrt om inte omöjligt, dÄ det Àr nÄgot som man inte riktigt kan veta i förvÀg.

Vikten av vÄrdnadsutredningar : en studie om hur tingsrÀtten anvÀnder sig av socialtjÀnstens vÄrdnadsutredningar

Syftet med denna c-uppsats Àr att undersöka hur tingsrÀtten anvÀnder socialtjÀnstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt förÀldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie dÀr Ätta domar i vÄrdnadsfrÄgor har granskats. FrÄgor som stÀlls i uppsatsen Àr: pÄ vilket sÀtt anvÀnder sig rÀtten av socialtjÀnstens utredningar, refererar rÀtten till utredningen i domskÀlen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjÀnstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rÀtten och socialtjÀnsten anvÀnder sig av begreppet barnets bÀsta och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har anvÀnt oss av rÀttsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrÀtten följer socialtjÀnstens rekommendationer.

Utrustningens och utrymmets betydelse för förskolebarnets grovmotoriska utveckling

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

1 NĂ€sta sida ->